Ängsö Trail Run 2018 – Tack!

Ängsö Trail Run 2018 lockade ca 700 löpare från över 70 orter i Sverige och utomlands. Den äldsta deltagaren i 6K-klassen föddes 1945 och den yngsta som sprang Barnens slottssprint föddes 2017. Vi älskar loppets demografiska spridning och vill att det ska fortsätta utvecklas så.

Foto: Johan Larsson

Årets upplaga hade nya inslag. Starterna till alla distanserna, förutom barnens, föregicks av en ceremoni som Svenska Lif:Compagniet  stod för. Det var en fascinerande procedur som avslutades med en rejäl smäll från de tidsenliga musköterna.  Mycket uppskattat.

Foto: Johan Larsson

Banorna hade också ändrats lite och markerats bättre än tidigare.  Banändringar är något vi kommer att fortsätta med. Det gör vi för att de som återkommer ska få uppleva nya delar av ön, det blir svårare att jämföra resultat mellan åren och för att vi aldrig med säkerhet kan veta vad som händer på naturreservatets leder.

Foto: Johan Larsson

Årets evenemang var också ett Miljömärkt event. Håll Sverige Rent står bakom den certifieringen och de var på plats för att se över hur allt fungerade. De var mycket nöjda med vad de såg. Loppet sammanföll också med Håll Sverige Rent dagen som uppmärksammar World Cleanup Day, en dag då alla uppmanas att hålla rent i sin närmiljö. Vi är mycket stolta över alla deltagares engagemang i vår strävan att minska avfallet och nedskräpning. För löparna innebar det bland annat att inga plastmuggar eller andra engångsprodukter skulle finnas på våra energidepåer. Allt vi serverade var dessutom ekologiskt märkt.

Vi vill också passa på att rikta ett stort tack till våra funktionärer som helt enkelt är bäst!

Nu väntar en period av fortsatt utvärdering och inom kort hoppas vi kunna släppa datumet till nästa års Ängsö Trail Run.

 

Tusen tack till alla som var där!

/Rodde & Martin

 

 

Vi är så otroligt glada över alla positiva kommenterar under och efter loppet.

Ängsö TR-Miljöcertifierat event

Vi är mycket stolta över att Ängsö Trail Run 2018 har blivit ett Miljömärkt event.

 

Resan fram till miljömärkningen har varit intensiv och lärorik. Inom flera områden har vi fått lov att tänka till och göra annorlunda för att minska vår negativa påverkan på miljön.  Löparna kommer bland annat att märka miljömärkningen genom att vi har ett flertal olika källsorteringskärl vid målområdet, inga plastmuggar, miljömärkta markeringsband, busstransport, ekologiska matvaror, nolltolerans mot nedskräpning, mm.

Vi stiglöpare, som är i naturen så ofta vi kan, ser miljöarbetet som ett självklart och mycket viktigt arbete så att framtida generationer kan njuta av samma aktivitet vi har förmånen att utöva idag. 

Westeros Trail Running Society kommer att fortsätta utveckla sitt miljöansvar inom andra områden. 
Detta är bara början.

Leave nothing but footprints.

Våren 2018

Lite kort om våren

Som många redan vet blir det inget The Rap Race i år. Siktet är istället inställt på 2019. Vi återkommer när datum är spikat.

Nästa lopp vi arrangerar är Ridön Trail Run den 19:e maj 2018.  Du kan läsa mer om loppet här

Under maj månad kommer även info kring Ängsö Trail Run som blir av den 15:e september 2018. 

Sen är det som vanligt onsdagsträffar 18:30 någonstans i Västerås med omnejd.  Info om dessa träffar läggs upp på vår FB-sida.

Är du sugen på backträning och vill ha sällskap kan du haka på gänget som har träffats varje fredag under en längre tid. De träffas 16:30 någonstans i Västerås. Info om deras träffar hittar du i FB-gruppen.

 

Ängsö Trail Run – Premiär

Den 30:e september är det premiär för Ängsö Trail Run

Läs mer om loppet HÄR

 

Högbyn 22 juli

Dagen före midsommarafton kl. 19 startade vi i Högbyn utanför Fagersta. Målet var att utforska Bruksledens etapp 21&22 som ska vara de mest kuperade och få till ett rejält långpass med många höjdmeter.

Last preparations

Sista veckan innan The Rap Race går vi all in

Vecka 22 går vi ”all in” och erbjuder möjligheten att springa varje dag fram till The Rap Race!
Evenemang läggs upp på vår facebooksida med mer info inför varje pass.

Sprid ordet, speciellt till de som vill testa banorna 5k och 10k tillsammans med andra.

-Måndag: samling utegymmet rocklunda 18:30, nybörjare/lugn 5k och medel +10k
-Tisdag: samling Orientalen 18:30, lugn +10k
-Onsdag: samling utegymmet Rocklunda 18:30, nybörjare/lugn, medel, snabb
-Torsdag: samling Orientalen 18:30, medel +10k
-Fredag: samling foten av backen till Villa utsikten 16:30, backträning
-Lördag: THE RAP RACE PT.3

The Rap Race pre-run

Provspring 21k sträckan på lördag 13/5.

Gratis träff som är öppen för alla som vill testa att springa 21km sträckan i hyfsat lugnt tempo tillsammans med andra.

Start i Skultuna kl 10:00.

Mer info hittar du i evenemanget på Facebook

Välkomna!

Ängsö 170930

Save the date

30:e september 2017

I samarbete med Westamannastiftelsen arrangerar vi en annorlunda upplevelse i naturreservatet på Ängsö.

Mer info inom kort.

Björnlunken 2017

Idag, lördag 6/5, var WTRS representerade på Björnlunkens samtliga distanser i skogarna utanför Kungsör.

Fina stigar och grymt arrangemang gjorde dagen till en riktig höjdare och vi ser redan fram mot nästa års upplaga.

Löparläger Kullaberg 2017

Toppen av Håkull

I helgen var vi ett gäng bestående av Jörgen, Karin, Magnus, Marianne, Staffan, Sofie, Erik, Ilich, Rodde och undertecknad, som drog ner till Skåne för tre dagars löpning/äventyr på Kullabergs vindlande stigar och branta sluttningar.

Häng utanför stugorna

Vårt boende låg mitt på berget med 4 stigar som ledde ut i olika riktningar vilket gjorde att vi kunde ta oss ut direkt vid ankomst på torsdagen för en runda ut mot fyren innan vi kröp in i bastun.

Fredagen vigdes åt ett långpass som hade det mesta. Vi startade ca 9.30 och styrde kosan österut mot Arild via relativt lättsprungna stigar genom stora bokskogar. Efter ca 1h 20min var vi framme vid den punkt där turen vänder västerut igen. Platsen heter Fiskaren och är starten på det som kallas för Dödens Zon i loppet Ladonia Mountain Memorial (som för övrig går i juli i år). Här är man tvungen att springa/klättra över stora stenblock längs havet som ofta är otroligt hala och risken är stor att man faller och skadar sig om man inte är uppmärksam. Efter ett par kilometer tonar det mytomspunna Nimis upp sig och banan vänder rätt upp för berget innan den störtar ner i nästa avgrund som kallas för Håkulls mal.

Dödens zon

Här vänder det återigen uppför och man har en klättring på ca 185 hm framför sig som inte liknar något annat. Det är brant, lerigt och lösa stenar släpper sitt tag om sluttningen och riskerar att träffa de som är dumma nog att försöka sig på detta parti. Vi hade dock turen/skickligheten att hantera denna del och kunde efter något som kändes som en evighet njuta av den otroliga utsikten ifrån toppen på Håkull som är Kullabergs högsta punkt. Från Fiskaren är det inte mer än ett par kilometer till denna punkt men det tog oss nästan 1h 30 minuter vilket skvallrar om svårighetsgraden.

Nimis

Efter lite välförtjänt vila styrde vi stegen mot fyren för att äta lunch hos Per Sjögren som är en i teamet bakom Kullamannen. Förutom att Per är en bra kock är han även en fantastisk historieberättare och vi fick lyssna till diverse äventyr om bland annat fellrunning i England till hantering av björnar när man springer trail i Transylvanien.

Per fixade lunchen vid fyren

Efter lunchen gjorde vi några klättringar på klipporna i området omkring fyren och besökte bland annat Silvergrottan innan vi började röra oss hemåt igen. Dagen avslutades hos Lisa på Krukmakeriet i Mölle där de serverar Neapolitansk Pizza och god öl.

Lördag förmiddag ägnades åt grottforskning och vi tog oss igenom Trollhålet som ligger på Kullabergs nordsida. Grottans ingång är minimal men när den väl är passerad öppnar en mindre sal upp sig. I grottans tak hänger spindlar stora som knytnävar (aningen överdrivet) och det var lite läskigt att ta sig till den andra ingången. Pannlamporna kom till användning eftersom det var becksvart.

Trollhålet

Efter detta lilla äventyr var det dags att ta sig upp till fyren igen. Per hade lagat Gulasch. Till efterrätt serverade han en utmaning i form av Kullamannens FKT bana. FKT står för Fastest Known Time och består av 8 kontroller som skall tas i ordning. Kontrollerna är placerade på de mest djävliga ställen och att bara ta sig till vissa av dem kräver en hel del av löpare som antar utmaningen. Officiellt mäter banan strax över 10k/600hm beroende på hur man orienterar.

Jörgen och Karin under FKT-passet

Samtidigt som Per hade en kort genomgång med oss övergick regnet till kraftigt snöfall och vi förstod att flera av de nedstigningar där man har dragit avspärrningar för att folk inte ska ramla ner nu skulle bli hala och slippriga. Per kallade detta för ”Fint engelskt bergsväder” och bad oss att dela in oss i par samtidigt som hand delade ut kartorna.

Klättring efter första kontrollen av FKT-banan

Starten går till så att man lägger handen på fyrens dörr och startar sin klocka när det första steget tas. Efter ca 200 meter störtar man nerför branten mot Kullalå som är avspärrat område. ”Stigen” utgörs av lera och lösa stenar och din hand ska doppas i havet för att kontrollen skall räknas som avklarad. Därefter går färden uppåt igen och jakten på FKT´n är inledd. Banan fortsätter på detta sätt med nedstigningar och klättringar om vartannat. Du får ta vilken väg du vill men det finns inte så många att välja på eftersom stigen ofta kantas av stup och branter som är omöjliga att forcera. Pulsen ligger nära på eller precis under max hela banan och magen gör allt för att behålla Gulaschen.

Snöandet har tilltagit och det fina bergsvädret gör marken vit och försvårar letandet efter kontrollerna. Vi missar kontrollen vid Trollhålet och blir tvungna att klättra ner igen innan vi hittar markeringen och kan bocka av den genom att röra vid den. Plötsligt hör jag ett märkligt ljud och som visar sig komma ifrån Eriks nedre regioner. Gulaschen har skapat gaser och det ekar i ravinen av något som mest liknar höga toner ifrån en trumpet. Är för trött för att skratta men bestämmer mig för att lägga denna stund på minnet. Vi gnetar på. Tar kontroll efter kontroll och tillslut ser vi fyren igen. Upp till toppen av Åkersberget och ner igen innan vi börjar den sista stigningen för att få lägga våra händer på den stora trädörren som leder in i fyren.

Tallnäset

Jag är otroligt trött och vid middagen senare på kvällen berättar Erik att jag hade skrikit något ohörbart vid ett par tillfällen de sista minuterna. Klockan stannar på 1h 20min 56sek och 9,24k vilket ger 8.46 min/km. Galet! Inne i fyren väntar Per med kaffe och kanelbulle och vi spanar efter resten av gänget som startade efter oss. Par efter par trillar in. Trötta och kalla men med stora leenden. ”Fan va kul!” utropar någon och vi inser att vi gillar saker som de flesta andra inte skulle komma på tanken att göra. Resten av kvällen spenderas på Grand Hotell i Mölle där vi äter en god middag och delar dagens upplevelser.

Mölle i bakgrunden

Kullaberg är så många saker på samma gång. Vackert och brutalt, böljande och omöjligt, kargt och lummigt, stort och smalt. Vädret skiftar på ett par minuter och de som väljer att ge sig ut på berget behöver vara förberedda på att förutsättningarna ständigt ändras. Platsen kommer alltid att ha en plats i våra hjärtan och redan i sommar återvänder vi för att ställa oss på startlinjen till Ladonia Mountain Memorial (det finns några platser kvar). Vi bestämde oss för att göra om denna resa igen nästa vår så hör av dig om du är intresserad och inte kan vänta tills anmälan öppnar.

/Martin

(Fler bilder HÄR)

« Äldre inlägg